Sparrisodling
Man kan ha enbart en sparrisplanta i trädgården, men för att få sparris till hela familjen bör man ha minst fem plantor, helst tio. Man sätter tre till fyra plantor per löpmeter och behöver 1,2 till 1,5 meter mellan raderna om man har flera.
Sparris måste ha ett öppet, soligt läge. Jorden bör vara sandhaltig och mullrik, blanda gärna in kogödsel eller kompostjord, och ha ett djup på minst 30, helst 50 centimeter.
Gör en grop eller fåra, 16 till 18 centimeter djup och så bred att rötterna kan sträckas ut. Lägg ned plantan och täck med sex till åtta centimeter jord. Vattna om det är torrt. Efterhand som de tunna skotten skjuter upp fyller man på mera jord i fåran. Framåt hösten är man jäms med marken.
Plantorna sätts tidigt på våren och på varje får man ungefär 10-15 sparrisar. Någon gång kring Valborg skjuter de första skotten upp och strax före midsommar ”släpper man upp” plantorna, det vill säga låter dem växa vilt. De kan då bli upp till 2m höga. På senhösten, när all blast vissnat ner, skär man av de höga stänglarna vid marken och nästa vår, när det blir varmt i marken, kommer det nya. Sparris är en mångårig växt och därför bör växtplatsen väljas noga.
Fakta sparris
Sparrisen avgiftar levern och tillför näringsämnena natrium, b9-folsyra och K-vitamin.
Sparris innehåller aminosyran tryptofan som behövs för hormonet serotonin som motverkar depression och trötthet. Det innehåller också mycket folsyra som hjälper till med proteinomsättningen.
Obs!
Sparris innehåller puriner som medverkar till njursten så undvik sparris om du lider av njurproblem. Men om du bara har för mycket urinsyra är sparrisen bra. Den är även parasitdödande.
Bra mot baksmälla
Det låter kanske inte så lockande för en person som har kraftig huvudvärk och brist på aptit, men enligt forskare från Jeju National University i Sydkorea är det värt att testa sparris.
Sparris innehåller flera ämnen med gynnsam effekt mot baksmälla. Dels gör ämnena att enzymet alkoholdehydrogenas bryter ned alkoholen snabbare. Dels minskar ämnena de skador som uppstår på levern, då den belastas hårt för att ta emot och rensa ut alkoholen ur kroppen.
Forskarna anser att både den råa och kokta formen av grön sparris kan användas, men de vet ännu inte hur mycket av de gröna stängerna som behövs.
Hittills har det handlat om ett experiment med celler i ett provrör. Men testa gärna själv – sparris är en nyttig grönsak som det nästan är omöjligt att äta för mycket av.